Idag är det en stor dag. Mitt Happy Meal fyller tre månader, och igår var det tretton veckor sedan jag köpte det på McDonald’s Jägersro i Malmö den 22 mars. Utan gurka, ketchup och senap. Precis som Joann Bruso gjorde i sin Happy Meal Blog – tack för inspirationen!

Jag är själv på resa sedan i fredags, så jag kan inte ge er en egen ögonblicksbild hur mitt Happy Meal mår men tack vare snälla Heléne på jobbet har jag ett foto taget idag och kan berätta att det egentligen inte hänt något med mitt Happy Meal sedan jag åkte. Hamburgaren är skrumpen och har ungefär halva sin ursprungliga storlek. Brödet är torrt och locket har tydliga sprickor. Pommesen är stenhård och har, precis som hamburgaren, tappat i stort sett all lukt.

Drickan har sedan länge lämnat muggen och har avdunstat, och kvar på botten av glasskålen den står i är bara klibbigt Cocacola-extrakt. Titta på bilderna från dag 3 eller dag 18 om du vill se mer av drickan. Morötterna har fått lite fläckar och på något sätt tömt den plastpåse de kom i på luft. Titta på bilderna från dag 19 eller dag 46 för att se mer detaljer av morötterna.

Jag vet alltså fortfarande inte hur länge ett svenskt Happy Meal verkligen kan överleva. Och jag vet inte vilka faktorer som avgör hur länge det kommer att överleva. Men jag vet i alla fall att jag vill se med egna ögon hur experimentet utvecklas, och kanske, kanske få ett svar på frågan ”Hur länge överlever ett Happy Meal”.

På vägen dit tänker jag också ta reda på vad är vattenhalten i hamburgaren och vad som finns i morotspåsen förutom morötterna när man köper dem – vanlig luft eller en gasblandning? Jag vill också veta om hamburgarens kryddblandning är blandad i köttet eller om den tillsätts vid beredningen på restaurangen.

Följ mig på Twitter om du vill hålla dig uppdaterad om mitt Happy Meal!