Idag är det en stor dag för mitt Happy Meal, inköpt den 22 mars på McDonald’s Jägersro i Malmö. Idag fyller det nämligen sex månader, och är därmed halvvägs till den magiska ettårsgräns som min inspirationskälla Joann Bruso uppnådde med sitt Happy Meal. Jag vet inte hur länge jag kommer att hålla på med mitt experiment, kanske fortsätter jag förbi ettårsdagen för att verkligen få svar på frågan ”Hur länge överlever ett Happy Meal?”.

Vid en snabb anblick tror jag inte att någon skulle gissa att mitt Happy Meal är mer än några timmar gammalt. Största skillnaden, som man kanske inte lägger märke till direkt, är den i stort sett totala avsaknaden av lukt. Det luktar verkligen nästan ingenting. Det luktar varken hamburgare, frityrolja eller äckligt. Bara ingenting.

Vid en närmare undersökning märker man att allt (utom morötterna) är torrt. Riktigt torrt. Själva hamburgaren är skrumpen och har ungefär halva sin ursprungliga storlek. Brödet är torrt och locket har tydliga sprickor. Pommesen är stenhård, men har varit fullt ätbar de gånger jag testat. Coca-Colan lämnade redan på natten mellan dag 2 och dag 3 sin mugg, och dag 18 hade den i stort sett avdunstat.

Om du är återkommande läsare av bloggen kanske du redan sett vad mitt Happy Meal fick i födelsedagspresent av mig. Ett nytt bord, eller i alla fall en ny bordsskiva. Det gamla bordet är nu på nya äventyr, coh du får vänja dig vid att bilderna kommer att se lite, lite annorlunda ut i fortsättningen.

Följ mig på Twitter om du vill hålla dig uppdaterad om mitt Happy Meal!

PS. Nej, jag har inte hört något mer från McDonald’s. Inte sedan de kommenterade när min mitt experiment på gått i nio veckor.